oktober 2014
Att inrätta äldrevårdscentraler och att upphandla, alltså privatisera, Syncentralen. Det är två frågor som Ella Bohlin (KD) kommer att driva som nytt landstingsråd. Hon får ansvar för barn- och äldrefrågor samt för frågor kring personer med funktionsnedsättning, framför allt kring hjälpmedel och syncentral.
Med anledning av att Ella Bohlin (KD) utnämnts till nytt landstingsråd med ansvar för funktionhinderfrågor, så repriserar vi den längre intervju vi gjorde med henne i våras.
Felicia Adlersfeld fick sin synskada för snart tio år sedan. Med en vilja av stål har hon tagit sig för saker som hon i början inte trodde var möjligt. Läns- och Riksnytt följer med henne på en löptur i hennes hemkvarter och pratar om livet.
Reporter: Caroline Gollungberg
Förra onsdagen samlades över hundra personer som arbetar med webb för att inspireras och diskutera tillgängliga hemsidor. Läns- och Riksnytt var där för att ta tempen.
Eventet, som anordnades av företaget Siteimprove, bjöd på både skratt och allvar när ståuppkomikern Jesper Odelberg föreläste på samma scen som tillgänglighetsproffsen Pär Lannerö, Kevin Rydberg och Fredrik Ahlkvist.
- Jag tar med mig kunskapen om att man behöver tänka på många fler grupper än personer med syn- eller hörselnedsättning, sa en av deltagarna.
Reporter: Caroline Gollungberg
Vi vandrar längs gator och tunnelbaneperronger och betraktar reklamtexter och nyheter i stadsbilden.
Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning blir på grund av otillgänglighet placerade på vandrarhem och äldreboenden. Det kan Läns- och Riksnytt avslöja efter ny kartläggning.
- Jag har hört om fall där socialtjänsten har ringt kvinnojourerna och frågat om platser, men där kvinnojourerna har fått neka på grund av att man inte har haft tillgängligheten. Då har man istället valt att placera kvinnan på ett äldreboende, säger Linda Ohlsson, projektkoordinator på Eja - en jour för alla.
Vid en placering likt det här exemplet så går den våldsutsatta kvinnan inte bara miste om den säkerhet som finns i jourernas boenden, utan också den psykosociala hjälp som kvinnojourerna bistår med, anser Denise Cresso, projektledare för Eja. Hon ser en rad stora problem med det här missförhållandet.
- Du kan inte få kunskapen som du behöver utan hjälp av en kvinnojour. Du får inte heller veta att våld i nära relationer är vanligt, samt om och på vilket sätt du kan få stöd av kommunen för att kunna leva ett självständigt liv.
Vilka är de psykosociala riskerna när man inte får bo på en kvinnojour?
- Det är att du inte förstår att det är ett helvete att leva i en våldsam relation, säger Denise Cresso. Linda Ohlsson flikar in:
- Jag tänker att kvinnojourerna är de enda i samhället som verkligen har kunskap om våldet och får man inte den hjälpen så kanske man inte ens vet att man är våldsutsatt, för att man inte vet vad våld är.
Just nu jobbar Linda Ohlsson och Denise Cresso med ett arvsfondsprojekt som ska göra fler kvinnojourer tillgängliga för alla.
Reporter: Caroline Gollungberg
Bergliot Bengs skulle på utflykt till Blockhusudden, men kom aldrig fram.
SRF-distriktets biståndsprojekt i Sarajevo bidrar till att ge människor jobb och går nu in i en ny fas av aktivt påverkansarbete gentemot myndigheter. Det berättade den delegation från Sarajevo som besökte Stockholm i veckan.
Amna Alisbahitch har varit medlem i Synskadades länsförbund i Sarajevo i 25 år och var ordförande mellan 2006 och 2011. Hon är nu aktiv i det biståndsprojekt som SRF-distriktet driver i Sarajevo sedan slutet av 90-talet.
- Ungefär 15 års samarbete med SRF har resulterat i många viktiga förändringar för personer med synnedsättning i Sarajevo, men också över hela Bosnien- Herzegovina, säger hon.
Biståndsprojektet var från början inriktat på återuppbyggnad men har senare kommit att handla om utbildning i framför allt engelska och datorkunskap. Det lönebidragssystem som införts i Bosnien ger vissa möjligheter till jobb för personer med synskada.
- Kunskapen som det här projektet ger i datorkunskap och engelska är kunskaper som människor behöver för att få dessa jobb, säger Amna Alisbahitch, och tillägger:
- Fler och fler människor får en anställning. Processen är inte enkel, men positiva förändringar håller på att ske.
De senaste två åren har biståndsprojektet alltmer handlat om intressepolitiskt påverkansarbete. Kurser har hållits i hur man påverkar, driver kampanjer och projekt, och samlar in pengar.
- Viktigt är också att dokumentera det organisationen lärt sig, så att kunskapen inte går förlorad och går att sprida till andra synskadeorganisationer i Bosnien, säger Amna Alisbahitch.
Det stora målet för Synskadades länsförbund i Sarajevo just nu är att påverka myndigheterna och påminna om att Bosnien har ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Reporter: Johan Rosengren